Projektet Agenda 21 för Lidköpings skogar avslutades under våren 2007 med en utställning på Stadsbiblioteket av den färdiga planen för hur Lidköpings skogar ska skötas. Medverkande i projektet har varit förutom Naturskyddsföreningen, Lidköpings kommun och Skogsvårdsstyrelsen. Planen godkändes av samhällsbyggnads-nämnden.

Under de två år som projektet varat har skogsplanen långsamt utformats av gruppen under ett flertal sammankomster. Allmänhet, skogsägare och kommunens egna skogsarbetare har också inbjudits till några föredrag om skogens mångfald, skogens betydelse för hälsan och ett uthålligt skogsbruk.

Riktigt sant är det inte att projektet är slut. Det viktiga är att vi fortsättningsvis får vara med på träffar med kommunen en gång per halvår och få information av vad som är på gång i Lidköpings skogar. Vi får sedan stämma av planen mot verkligheten.

Målsättning

Att Lidköpings kommuns skogar skall vara som ett föredöme för andra skogsbrukare när det gäller hur skog hanteras. Människors välbefinnande skall gynnas. Skogen skall på ett långsiktigt sätt förändras till ett uthålligt skogsbruk som tar hänsyn till klimatförändringar och nya forskningsrön.

Klipp från Bioblitz-rapporten   Text Anna Örnefeldt Vänermuseet

På den nationella biosfärsdagen, den 2:a juni 2013, genomfördes en Bioblitz vid Naturum Vänerskärgården – Victoriahuset på Kållandsö utanför Lidköping. En bioblitz är en artinventering som genomförs under 24 timmar där experter inom olika sakområden inventerar och dokumen-terar alla arter som hittas inom ett avgränsat område. Artinventeringen sker tillsammans med intresserad allmänhet och syftar till att uppmärk-samma biologisk mångfald för allmänheten samtidigt som kunskaps-underlaget inom ämnet utökas. Bioblitzen arrangerades huvudsakligen av Biosfärsområdet Vänerskärgården Kinnekulle som stöttades av ett flertal medarrangerande organisationer.

Deltagare

Besökarantalet under dagen uppskattas till ca 600 personer. Deltagandet vid specifika aktiviteter, som guidningar eller föredrag, var ca 10-30 deltagare per aktivitet.

Observerade arter

Inventeringar gjordes på kärlväxter, mossor, lavar, reptiler, vatten- och landlevande småkryp samt fåglar. Sammanlagt drygt 200 arter påträffades. Bland dem flera rödlistade. De fullständiga resultaten från dagen finns att finna på Artportalen under rubriken ”Bioblitz 2013”. De inventerade markerna är variationsrika med olika typer av biotoper som strandängar, torrängar och samlingar av olika typer av lövträd. Närheten till kultiverade områden som trädgårdar gör också att det finns goda blomresurser vilket gynnar insekter. Biotopernas variationsrikedom gör att det finns gynnsamma livsmiljöer för ett flertal örter och andra kärlväxter och dessa i sin tur attraherar vanligtvis insekter. Sannolikt finns betydligt fler arter av insekter och örter att finna än vad som hann dentifieras under dagen. Bland de landlevande insekterna hittades främst spindlar, dagsvärmare och olika typer av steklar såsom bin, humlor, parasitsteklar och växtsteklar. Några av dessa, exempelvis Dolerus-arterna (växtsteklar), är dåligt kända sedan tidigare och det är därför fördelaktigt att bygga på kunskapsbasen kring dem. Av Dolerus harwoodi och Dolerus anticus, som påträffades, fanns inga tidigare moderna rapporter i Sverige.

Både humlelik och svävflugelik dagsvärmare påträffades och det är ovanligt att båda dessa arter syns på samma plats. Den svävflugelika dagsvärmaren är rödlistad som missgynnad. Även klöverhumla påträffades. Klöverhumlan är nära hotad enligt rödlistan och framförallt sällsynt i södra delen av Sverige. Biotopernas sammansättning, med många torrartsväxter, god tillgång till solljus och stubbar i området, indikerar även att det bör finnas goda livsmiljöer för steklar och långhorningar. Ogynnsamma väderförhållanden gjorde dock att dessa sannolikt påträffades i mindre antal än vad som är representativt för området.

Bland de mer sällsynta arter som hittades märktes bland annat mörk kraterlav, Gyalecta truncigena, som är rödlistad och bedöms vara nära hotad samt den hotade arten trollsmultron. Ett flertal mossor, bland andra trindmossa och kalkäppelmossa, som gynnas av högt pH och kalkrika marker hittades på klipporna norr om slottet vilket indikerar att det finns partier med basiska bergarter i området.

Vattenlevande småkryp inventerades i sex små dammar. De var tämligen små och likartade och artinnehållet var typiskt för Västergötland. Inga ovanliga eller rödlistade arter hittades. Faunan dominerades av dykarbaggar, virvelbaggar, sötvattensgråsuggor, ryggsimmare, buksimmare, mygglarver samt iglar. Även dagsländor hittades. I en damm med något mer vegetation hittades även trollsländelarver.

De inventerade fågelarterna var representativa för vad man kan förvänta sig i området. Även dessa har goda biotoper i området, delvis tack vare den goda tillgången på insekter. Områdets stora ekar och den grunda viken bredvid slottet utgör särskilt fina fågelmiljöer. Vid viken gynnas fågellivet av att närliggande marker betas vilket motverkar igenväxning.

Även de artfynd som gjordes av reptiler, amfibier och fladdermöss var väntade. Bland dessa fanns vanlig snok, kopparödla och vattenfladdermus. Arter som visserligen inte är ovanliga men som det ändå är en spännande upplevelse att stöta på för den som inte vistas ofta i naturen.

I de genomsökta områdena finns möjligheten att hitta en mycket sällsynt bladbagge, Galeruca melanocephala, som senast sågs i Ekens skärgård 1958. Sedan dess har arten inte påträffats inom landet men har heller inte eftersökts i någon större omfattning. Under Bioblitzen inventerades strandkanterna mot skärgården utan fynd av skalbaggen. Frågan om den finns kvar i Sverige är med andra ord ännu obesvarad.

Lidköpingskretsen sköter ett antal inhägnade slåtterområden på Österplana vall sedan 1990. Det hela är "välsignat" av länsstyrelsen, bedrivs sedan 2007 med  Eu-stöd.

Skötselplan för Österplana hed och vall

Österplana hed och vall beskrivning

Fågelobservationer på Österplana hed och vall

Kent i Holktagen

Ytterligare 50 holkar på plats i Östra Sannorna. Nu finns 150 nya holkar redo för inflyttning. Redan efter 10 minuter var en blåmes inne i en av de nya holkarna och checkade av läget.Av förra årets drygt 100 holkar var 95 bebodda redan första året. Bostadsbrist i skogen!

Lidköpings första kommunala naturreservat 104,3ha, 35 ha alskog, våtmarker, vassar stigar och spångar, spaningsplattformar och grillplatser !

Vad är det som ger ett naturområde kvaliteer ?
Är det sällsynta arter eller ovanliga miljöer, kanske närheten till bebyggelse eller tillgängligheten? Ja ni har redan anat svaret.

Östra Sannorna har kommit en god väg och kommer orörd att utvecklas till ett sådant naturområde.

Här finns redan idag sällsynta fåglar, rördrommen ni vet dendär som tutar som om någon blåser i en flaska. Skäggmesen och den bruna kärrhöken som också trivs i vass och våtmarker.

Alskogen som är barnkammare till mer än 260 skalbaggsarter och ca 90 fjärilsarter! Insekter som är basen för fågellivet.

Insekter trivs här, som vi också snart kommer att märka, trivs myggen alldeles utmärkt i dessa områden, Ett fågelholkprojekt vore kanske på sin plats för att öka tillgängligheten!

Varför ett Naturreservat ?
Naturreservaten är den gröna tråden. En tråd som löper över fjällhedar genom forsande bäckar över ängar och ekhagar ända ut i den yttersta av skärgårdar.

Ytterligare en garnstump läggs nu till i denna tråd, Östra sannorna.
Naturreservat är ett av de viktigaste sätten, att för framtida generationer att bevara den finaste naturen i Sverige

Häromdagen upphov en gammal skogsdirektör sin stämma och sade att inte behöver vi i Sverige bry oss om alla hotade växter och djur, inte om de är ohotade utomlands att tex. till varje pris slå vakt om varenda liten pytteart tex. den vitryggiga hackspetten, det kostar den svenska skogsbruket 18 miljarder kronor sa direktören numera professorn.

Det där fick mig att tänka på teorin om det trasiga fönstret.

Har ni hört talas om den? Ja det började med ett experiment som en amerikansk psykolog på Stanford Universitet gjorde 1969, Philip Zimbardo hette han. Zimbardo ställde en bil på en bakgata i stadsdelen Bronx i New York och sedan ställde han sig och väntande på vad som skulle hända. Det tog bara tio minuter så hade någon snott navkapslarna sedan rök bakspeglarna och vindrutetorkarna efter tre dagar fanns absolut inget av värde kvar på bilen. Sedan slogs den sönder fullständigt.

Men Sedan ställde psykologen en likadan bil på en annan gata i en rik stadsdel i Palo Alto, Kalifornien, efter en vecka stod bilen kvar orörd, intressant! sedan tog Zimbardo en hammare och slog lite här och var på bilen. Sedan satte han sig och väntade igen. Inom tre timmar var bilen lika sönderslagen som den i Bronx.

Det är det här som kallas teorin om det sönderslagna fönstret.
Om man inte omedelbart lagar ett trasigt fönster på ett hus så ger det ett moraliskt fritt farm för dem som vill ha sönder och förstöra. Det är därför det är viktigt att hålla rent och snyggt, tvätta bort graffiti och ingripa även mot små brott.

Teorin om det trasiga fönstret är något som vi borde tänka på också när det gäller hål i den ekologiska väven. Det går naturligtvis ann att säga att den där lilla gråsuggan eller den där svampen eller den där fågeln klarar vi oss lika bra utan, det blir för dyrt att laga hålen.

Men om varje sånt litet hål får folk att tro att det är bara att gå på i ullstrumporna och panga rutor då står vi där förr eller senare med ett hus där varenda fönster är trasigt, där dörrarna hänger på trekvart och där själva takbjälkarna börjar bågna, det är därför vi behöver varenda art.
Välkomna till Östra Sannorna

Visst väcker namn, som Missne, Ormbär, Gråal, Rördrom och Skäggmes en närmast andäktig känsla. Kan det verkligen vara möjligt att någon kommuninnevånare med berått mod vill förstöra detta?

Striden om Sannorna är inte över ännu. Okunnighet och prestige är alltför vanliga inslag i debatten om detta skyddsvärda område. Hoppet att det skall bli ett reservat till slut är dock ganska starkt, men fortfarande är siktgatorna på tapeten. Alsumpskogen fungerar som ett naturligt filter och kvävefälla mot det nedsmutsade vatten, som kommer från söder. Trots att vattnet utanför i viken med tvekan godkänts, som badvatten, finns det planer på att anlägga en ny badstrand vid Filsbäckens mynning. Vill man se nertill vattnet från Klovet måste en försvarlig del av skogen tas ner. Dessutom måste man åka i en hög turistbuss för att kunna se över sanddynerna. Är detta verkligen det vanligaste färdsättet för våra folkvalda? Även i den västliga delen av Sannorna planeras röjning av siktgator. Området naggas redan från början rejält i kanterna. Mönstret är alltför välbekant: Anmäls ett område som skyddsvärt är det tyvärr mycket vanligt att markägaren avverkar innan skyddet är klart. I Östra sannorna lever många intressanta växter och djur och området är bara i början på en spännande utveckling. Visst väcker namn, som Missne, Ormbär, Gråal, Rördrom och Skäggmes en närmast andäktig känsla. Kan det verkligen vara möjligt att någon kommuninnevånare med berått mod vill förstöra detta?

 En faktabok om östra Sannorna

2023-01-01  Föreskrifter för skydd av vatten på rådaås

2014-03-14

Ett riktigt självmål av Råda Sand AB. Om inte vi får gräva i vår sandlåda som vi vill, så får inte ni låna våran fotboll.

Att det är frågan om Lidköpingsbornas dricksvatten på lång sikt, kontra kortsiktiga vinster genom ett icke reparabel uttag av sand. Det har företaget inte minsta förståelse för. Man visar sin rätta skepnad.

2014-02-21

Från Lidköpingsnytt.nu   Idag  2014 21 feb. har Mark- och Miljödomstolens beslut kommit angående täktverksamheten på Råda Ås. Det är ju det beslut som länsstyrelsen fattat som överklagats av flera. Mark- och Miljödomstolen tillåter i sitt beslut fortsatt täktverksamhet, men kräver att så mycket massor ska sparas att man skyddar vattentäkten.

Miljöpartisten Göran Larsson är besviken:
- Det här är inte vad vi miljöpartister hoppades på.

Nu kommer domen som är full av detaljer att analyseras. Den träder inte i laga kraft förrän om tre veckor. Lidköpings kommun har accepterat fortsatt täktverksamhet under vissa förutsättningar för att skydda vattnet. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Folkpartiet har andra åsikter och vill i princip att täktverksamheten avslutas.

Domstolen ändrar alltså på reglerna för massor att täcka marken med, men avslår i övrigt överklagandena.

-------------------------------------------------------------

20130613 gav Miljöprövningsdelegationen Rådasand AB fortsatt tillstånd att bryta sand ned till 59,2 m.ö.h. under 15 år. Uttaget av naturgrus får inte överstiga 200 000 ton/år. Tillståndet gäller till 31 maj 2028. Med andra ord ska brytningen få fortsätt med obetydligt förändrade villkor i 15 år till.

Sätter man inte stopp för detta nu, kommer det högst troligt en ny begäran att få fortsätta brytningen efter 2028. Är detta värdigt en kommun och en länsstyrelse, som säger sig arbeta för en hållbar utveckling? Ekonomisk vinning ställs mot en framtida tillgång till rent vatten. Genom att låta sanden ligga kvar får man möjlighet infiltrera vatten från t.ex. Vänern och tillverka konstgjort grundvatten.

Naturskyddsföreningen arbetar i skrivandets stund på en överklagan av ärendet till Miljödomstolen. Vi vill i första hand stoppa en fortsatt brytning helt. Lidköpings kommun kommer troligen också att överklaga. Då gäller det endast att inte tillåta en brytning under 60,0 m.ö.h. och inte att stoppa en fortsatt sandtäkt.

Kampen för naturen på åsen fortsätter!

-----------------

Dunmossa Tricholea tomentella

I samband med miljödomstolens besök, försommaren 2003, gjorde vi en snabb återinventering av markerna vid Blåsippsbacken på Rådaåsens sluttning. Efter ca en timmes idogt letande hittade vi den rödlistade dunmossan Tricholea tomentella, som Karvik/Larsson upptäckt där för ca 30 år sedan. Det var en härlig känsla att se den ovanliga växten och veta att den funnits på platsen sedan länge. Vi kontaktade markägaren, Sveaskog, för att man skulle vara rädd om den rara mossan.

Under hösten fick några av oss hjärtat i halsgropen, när skogsbolaget avverkade skogen just i Blåsippsbacken. Mossans växtplats hade nogsamt noterats och inte avverkats, men den skyddande skogen har tyvärr tagits ner väldigt nära mossan och vi får se framöver om skuggan räcker till för att den skall fortsätta att trivas.

Tyvärr lyckades vi inte övertyga miljö-domstolen om vilken värdefull resurs Rådaåsen är för människorna i regionen. Naturen och grundvatten stod sig slätt mot den "unika" sanden i gropen. Saknar ni den fina sanden så kan man åka till Vänersborg så finns 100 ton av den på Villa Hehrne, Restad Gård. Där ligger den i form av en 300 m2 stor konstgjord badstrand. Så unik var den sanden!

Inget av vad motståndarna till täkten sa vid förhandlingen beaktades och med vilken rätt domstolen har prefixet "miljö-" kan verkligen diskuteras. Domen överklagades till högre instans, men hovrätten avslog vår begäran om överprövning. Nu undersöker vi andra möjligheter.

Naturskyddsföreningen Lidköpings medverkan i LONA-projektet ” biologisk mångfald i trädgården” på Stadsnära Lantgård i Lidköping

Stadsnära lantgård vill vara plattform för lärande och möten för alla åldrar. På gården finns en ekologisk köksträdgård som är öppen för alla besökare. Syftet med projektet ”biologisk mångfald i trädgården” är att utveckla trädgården på lantgården till en plats där kunskap sprids om hur man i praktiken kan skapa livsrum för olika arter. Bra livsmiljöer och boplatser har skapats för olika pollinatörer. Genom projektet har besökare fått många konkreta tips för att öka mångfalden i den egna trädgården.

Inom projektet har ett 40-tal växtsorter som alla är ”dragväxter” för pollinerare planterats. Boplatser för pollinatörer har anlagts.

Informationen till besökare har skett genom tio informationsskyltar som Naturskyddsföreningen Lidköping har tagit fram och satt upp i trädgården. Information via webb och sociala medier har också varit ett viktigt sätt att nå allmänheten. Kunskap om biologisk mångfald i trädgården har också skett genom temadagar på lantgården och genom flera studiecirklar. Föredrag och guidade turer om biologisk mångfald i trädgården har varit uppskattade inslag. Representanter från Naturskyddsföreningen Lidköping har arbetat med alla dessa aktiviter på lantgården.

Naturskyddsföreningen Lidköping har också följt upp status genom att under tre år inventera dagfjärilar på Stadsnära Lantgård. Inventeringen har skett enligt standard för "Svensk dagfjärilsövervakning". Att vi valt att inventera just dagfjärilar beror på att antalet övriga pollinerande insekterna som tex humlor och vildbin följer väl hur antalet dagfjärilar varierar, dvs när det finns många fjärilar finns det i regel många humlor och vildbin också.

Där vi planterat dragväxter har vi märkt en rejäl ökning av både antal arter och antal individer av dagfjärilar. Många besökare har också kunnat glädjas över den stora mängden fjärilar och humlor som både barn och vuxna har kunnat uppleva på nära håll.

Grova träd är bärare av såväl stora natur- som kulturvärden. Grova träd förekommer ofta i miljöer som är starkt påverkade av människans närvaro. Skötselbehovet är ofta stort för att kunna bevara de värden som finns i och med närvaron av de grova träden t ex i betesmarker, alléer och parker. Genom kunskap och skötsel kan stora biologiska värden bevaras och utvecklas.

Levande skogar
Särskilt skyddsvärda träd identifieras för att ge underlag för framtida säkerställandeåtgärder. Projektet bidrar till att uppfylla målen i Naturvårdsverkets rapport 5411.

Ett rikt odlingslandskap
Grova träd i odlingslandskapet är mycket viktiga för den biologiska mångfalden. Genom att identifiera och lokalisera de grova träden underlättas säkerställandearbetet.

God bebyggd miljö
Då vi även avser att inbegripa grova träd i parker och på kyrkogårdar blir inventeringen ett sätt att lyfta även bebyggda miljöers natur- och kulturvärden. Träden har också ofta estetiska värden. Träden bidrar därtill till ett mer hälsosamt lokalklimat.

Ett rikt växt- och djurliv
Grova träd är bärare av såväl stora natur- som kulturvärden. Grova träd förekommer ofta i miljöer som är starkt påverkade av människans närvaro. Skötselbehovet är ofta stort för att kunna bevara de värden som finns i och med närvaron av de grova träden t ex i betesmarker, alléer och parker. Genom kunskap och skötsel kan stora biologiska värden bevaras och utvecklas.

Naturvårdsplan Lidköpings kommun

Kontakta Kent Boström 0510-625 93  eller Håkan Pettersson 0510-266 56

Projektets första säsong är över (2013)

Vi har tagit vattenprover i fem dammar på Österplana hed och vall vid tre tillfällen (vår, sommar och höst). Ett antal besök gjordes vid de fem dammarna för att samla in musslor och fånga de salamandrar, som hade musslor på sina fötter. Ett par större vattensalamandra (hanar) fångades, en hona noterades, men fick inte fångas, en hane av den mindre arten fångades. Alla befriades från sina musslor utan att skadas. Blötdjursexperten Ted von Proschwitz från natur-historiska museet i Göteborg har artbestämt musslorna. Alla 28 insamlade musslor var av samma art nämligen Mindre klotmussla Sphaerium nucleus. Projektet fortsätter och avslutas under 2014.

Det tog ganska lång tid att få tillstånd från Länsstyrelsen att få genomföra insamlingen av musslor och salamandrar uppe på Österplana hed och vall. I år kom fältstudierna äntligen igång. Vintern var lång och våren dröjde. Först i slutet av april var dammarna isfria och insamlandet av musslor och salamandrar kunde börja. Det är fem dammar, som vi ska undersöka. Tre stycken ligger på vallen och två på heden, nära Österplana kyrka. I varje damm tar vi vattenprover och mäter näringsinnehåll och syrehalt. Det ska vi göra tre gånger per säsong under 2013 0ch 2014. Vi har hittat musslor i alla dammarna dels i bottenslammet, vilket är den plats där man förväntar sig att hitta musslor, men även på vegetationen i flera av dammarna. Den större vattensalamandern Triturus cristatus var först ut med sin lek och de utgjorde det dominerande inslaget av salamandrar under början av maj. Ett par salamanderhannar hade fått musslor på sina fötter. En hanne hade en mussla på höger framfot och en på vänster bakfot. Den andre hannen på sin högra bakfot. Efter viss möda gick det att fånga båda salamandrarna och befria dem från sina musslor. De verkade inte särskilt tacksamma för det utan mer lättade över att åter få komma tillbaka till dammen. I slutet av leksäsongen, i mitten av juni, fångade vi även en mindre vattensalamanderhanneTriturus vulgaris med en mussla på vänster bakfot.

I tillståndet från Länsstyrelsen står det att vi endast får ta bort musslor från hannar. Det finns en viss risk att man kan skada salamandrarna, när man tar bort musslorna från deras fötter. Därför får vi endast göra det på salamanderhannarna. Honorna är beroende av sina bakfötter, när de ska fästa äggen på vegetationen.  Det har gått bra att avlägsna musslorna från de små salamanderfötterna utan att någon skada har uppstått. Alla insamlade musslor har lämnats till Naturhistoriska museet i Göteborg för artbestämning. Resultatet från den artbestämningen kommer senare under hösten.

I projektet ingår också att vi skall tillverka ett par informationsskyltar, där de två salamanderarterna skall avbildas och beskrivas. Tyvärr så inser inte alla att det är förbjudet att fånga salamandrar inom reservatet utan tillstånd. Det finns verkligen orsak till detta. Den större vattensalamandern är ganska sällsynt och den får inte fångas vare sig inom eller utanför reservaten. Det finns också en risk att man sprider sjukdomar till dammarna. Det härjar en svampsjukdom över stora delar av världen, vilken hotar utrota alla groddjur. Kom ihåg kräftpesten, som av oförstånd spreds i landet och utrotade till stor del vår inhemska flodkräfta.