Holkar i Östra Sannorna
Ytterligare 50 holkar på plats i Östra Sannorna. Nu finns 150 nya holkar redo för inflyttning. Redan efter 10 minuter var en blåmes inne i en av de nya holkarna och checkade av läget.Av förra årets drygt 100 holkar var 95 bebodda redan första året. Bostadsbrist i skogen!
Invigning av Naturreservatet Östra sannorna
Lidköpings första kommunala naturreservat 104,3ha, 35 ha alskog, våtmarker, vassar stigar och spångar, spaningsplattformar och grillplatser !
Vad är det som ger ett naturområde kvaliteer ?
Är det sällsynta arter eller ovanliga miljöer, kanske närheten till bebyggelse eller tillgängligheten? Ja ni har redan anat svaret.
Östra Sannorna har kommit en god väg och kommer orörd att utvecklas till ett sådant naturområde.
Här finns redan idag sällsynta fåglar, rördrommen ni vet dendär som tutar som om någon blåser i en flaska. Skäggmesen och den bruna kärrhöken som också trivs i vass och våtmarker.
Alskogen som är barnkammare till mer än 260 skalbaggsarter och ca 90 fjärilsarter! Insekter som är basen för fågellivet.
Insekter trivs här, som vi också snart kommer att märka, trivs myggen alldeles utmärkt i dessa områden, Ett fågelholkprojekt vore kanske på sin plats för att öka tillgängligheten!
Varför ett Naturreservat ?
Naturreservaten är den gröna tråden. En tråd som löper över fjällhedar genom forsande bäckar över ängar och ekhagar ända ut i den yttersta av skärgårdar.
Ytterligare en garnstump läggs nu till i denna tråd, Östra sannorna.
Naturreservat är ett av de viktigaste sätten, att för framtida generationer att bevara den finaste naturen i Sverige
Häromdagen upphov en gammal skogsdirektör sin stämma och sade att inte behöver vi i Sverige bry oss om alla hotade växter och djur, inte om de är ohotade utomlands att tex. till varje pris slå vakt om varenda liten pytteart tex. den vitryggiga hackspetten, det kostar den svenska skogsbruket 18 miljarder kronor sa direktören numera professorn.
Det där fick mig att tänka på teorin om det trasiga fönstret.
Har ni hört talas om den? Ja det började med ett experiment som en amerikansk psykolog på Stanford Universitet gjorde 1969, Philip Zimbardo hette han. Zimbardo ställde en bil på en bakgata i stadsdelen Bronx i New York och sedan ställde han sig och väntande på vad som skulle hända. Det tog bara tio minuter så hade någon snott navkapslarna sedan rök bakspeglarna och vindrutetorkarna efter tre dagar fanns absolut inget av värde kvar på bilen. Sedan slogs den sönder fullständigt.
Men Sedan ställde psykologen en likadan bil på en annan gata i en rik stadsdel i Palo Alto, Kalifornien, efter en vecka stod bilen kvar orörd, intressant! sedan tog Zimbardo en hammare och slog lite här och var på bilen. Sedan satte han sig och väntade igen. Inom tre timmar var bilen lika sönderslagen som den i Bronx.
Det är det här som kallas teorin om det sönderslagna fönstret.
Om man inte omedelbart lagar ett trasigt fönster på ett hus så ger det ett moraliskt fritt farm för dem som vill ha sönder och förstöra. Det är därför det är viktigt att hålla rent och snyggt, tvätta bort graffiti och ingripa även mot små brott.
Teorin om det trasiga fönstret är något som vi borde tänka på också när det gäller hål i den ekologiska väven. Det går naturligtvis ann att säga att den där lilla gråsuggan eller den där svampen eller den där fågeln klarar vi oss lika bra utan, det blir för dyrt att laga hålen.
Men om varje sånt litet hål får folk att tro att det är bara att gå på i ullstrumporna och panga rutor då står vi där förr eller senare med ett hus där varenda fönster är trasigt, där dörrarna hänger på trekvart och där själva takbjälkarna börjar bågna, det är därför vi behöver varenda art.
Välkomna till Östra Sannorna
Östra Sannorna
Visst väcker namn, som Missne, Ormbär, Gråal, Rördrom och Skäggmes en närmast andäktig känsla. Kan det verkligen vara möjligt att någon kommuninnevånare med berått mod vill förstöra detta?
Striden om Sannorna är inte över ännu. Okunnighet och prestige är alltför vanliga inslag i debatten om detta skyddsvärda område. Hoppet att det skall bli ett reservat till slut är dock ganska starkt, men fortfarande är siktgatorna på tapeten. Alsumpskogen fungerar som ett naturligt filter och kvävefälla mot det nedsmutsade vatten, som kommer från söder. Trots att vattnet utanför i viken med tvekan godkänts, som badvatten, finns det planer på att anlägga en ny badstrand vid Filsbäckens mynning. Vill man se nertill vattnet från Klovet måste en försvarlig del av skogen tas ner. Dessutom måste man åka i en hög turistbuss för att kunna se över sanddynerna. Är detta verkligen det vanligaste färdsättet för våra folkvalda? Även i den västliga delen av Sannorna planeras röjning av siktgator. Området naggas redan från början rejält i kanterna. Mönstret är alltför välbekant: Anmäls ett område som skyddsvärt är det tyvärr mycket vanligt att markägaren avverkar innan skyddet är klart. I Östra sannorna lever många intressanta växter och djur och området är bara i början på en spännande utveckling. Visst väcker namn, som Missne, Ormbär, Gråal, Rördrom och Skäggmes en närmast andäktig känsla. Kan det verkligen vara möjligt att någon kommuninnevånare med berått mod vill förstöra detta?