Bioblitzen

Klipp från Bioblitz-rapporten   Text Anna Örnefeldt Vänermuseet

På den nationella biosfärsdagen, den 2:a juni 2013, genomfördes en Bioblitz vid Naturum Vänerskärgården – Victoriahuset på Kållandsö utanför Lidköping. En bioblitz är en artinventering som genomförs under 24 timmar där experter inom olika sakområden inventerar och dokumen-terar alla arter som hittas inom ett avgränsat område. Artinventeringen sker tillsammans med intresserad allmänhet och syftar till att uppmärk-samma biologisk mångfald för allmänheten samtidigt som kunskaps-underlaget inom ämnet utökas. Bioblitzen arrangerades huvudsakligen av Biosfärsområdet Vänerskärgården Kinnekulle som stöttades av ett flertal medarrangerande organisationer.

Deltagare

Besökarantalet under dagen uppskattas till ca 600 personer. Deltagandet vid specifika aktiviteter, som guidningar eller föredrag, var ca 10-30 deltagare per aktivitet.

 Observerade arter

Inventeringar gjordes på kärlväxter, mossor, lavar, reptiler, vatten- och landlevande småkryp samt fåglar. Sammanlagt drygt 200 arter påträffades. Bland dem flera rödlistade. De fullständiga resultaten från dagen finns att finna på Artportalen under rubriken ”Bioblitz 2013”. De inventerade markerna är variationsrika med olika typer av biotoper som strandängar, torrängar och samlingar av olika typer av lövträd. Närheten till kultiverade områden som trädgårdar gör också att det finns goda blomresurser vilket gynnar insekter. Biotopernas variationsrikedom gör att det finns gynnsamma livsmiljöer för ett flertal örter och andra kärlväxter och dessa i sin tur attraherar vanligtvis insekter. Sannolikt finns betydligt fler arter av insekter och örter att finna än vad som hann dentifieras under dagen. Bland de landlevande insekterna hittades främst spindlar, dagsvärmare och olika typer av steklar såsom bin, humlor, parasitsteklar och växtsteklar. Några av dessa, exempelvis Dolerus-arterna (växtsteklar), är dåligt kända sedan tidigare och det är därför fördelaktigt att bygga på kunskapsbasen kring dem. Av Dolerus harwoodi och Dolerus anticus, som påträffades, fanns inga tidigare moderna rapporter i Sverige.

Både humlelik och svävflugelik dagsvärmare påträffades och det är ovanligt att båda dessa arter syns på samma plats. Den svävflugelika dagsvärmaren är rödlistad som missgynnad. Även klöverhumla påträffades. Klöverhumlan är nära hotad enligt rödlistan och framförallt sällsynt i södra delen av Sverige. Biotopernas sammansättning, med många torrartsväxter, god tillgång till solljus och stubbar i området, indikerar även att det bör finnas goda livsmiljöer för steklar och långhorningar. Ogynnsamma väderförhållanden gjorde dock att dessa sannolikt påträffades i mindre antal än vad som är representativt för området.

Bland de mer sällsynta arter som hittades märktes bland annat mörk kraterlav, Gyalecta truncigena, som är rödlistad och bedöms vara nära hotad samt den hotade arten trollsmultron. Ett flertal mossor, bland andra trindmossa och kalkäppelmossa, som gynnas av högt pH och kalkrika marker hittades på klipporna norr om slottet vilket indikerar att det finns partier med basiska bergarter i området.

Vattenlevande småkryp inventerades i sex små dammar. De var tämligen små och likartade och artinnehållet var typiskt för Västergötland. Inga ovanliga eller rödlistade arter hittades. Faunan dominerades av dykarbaggar, virvelbaggar, sötvattensgråsuggor, ryggsimmare, buksimmare, mygglarver samt iglar. Även dagsländor hittades. I en damm med något mer vegetation hittades även trollsländelarver.

De inventerade fågelarterna var representativa för vad man kan förvänta sig i området. Även dessa har goda biotoper i området, delvis tack vare den goda tillgången på insekter. Områdets stora ekar och den grunda viken bredvid slottet utgör särskilt fina fågelmiljöer. Vid viken gynnas fågellivet av att närliggande marker betas vilket motverkar igenväxning.

Även de artfynd som gjordes av reptiler, amfibier och fladdermöss var väntade. Bland dessa fanns vanlig snok, kopparödla och vattenfladdermus. Arter som visserligen inte är ovanliga men som det ändå är en spännande upplevelse att stöta på för den som inte vistas ofta i naturen.

I de genomsökta områdena finns möjligheten att hitta en mycket sällsynt bladbagge, Galeruca melanocephala, som senast sågs i Ekens skärgård 1958. Sedan dess har arten inte påträffats inom landet men har heller inte eftersökts i någon större omfattning. Under Bioblitzen inventerades strandkanterna mot skärgården utan fynd av skalbaggen. Frågan om den finns kvar i Sverige är med andra ord ännu obesvarad.